Spanien etapp 31

Camarzana de Tera – Tábara

24 juli 2021, 28,2 km

<– Previous stage —— Next stage –>

Vi traskar motströms på Via de la Plata på röddammiga vägar genom ett folktomt landskap där allt liv är koncentrerat till de livliga barer vi alltför sällan passerar.

Det är ingen strid ström av vandrare vi möter när vi promenerar i Via de la Plata i fel riktning bort från Santiago. Vi hade väntat oss möta en del dammiga och tröttkörda pilgrimer på caminon som börjar i Sevilla. En ensam stackars vandrare fick vi hälsa med ”Buen Camino” på hela den långa varma dagen.
Sådana här akrobatiska bilder tas bara när man vandrar med ungdomar eller möjligen kor. Oklart vad som förväntas hända här, men speciellt bekvämt verkar det inte.
Skugga är en bristvara och en övergående lyx som måste njutas till fullo.
Sol däremot är det ingen brist på. Och även här gäller det att njuta av den förmiddagsvärme som strax övergår i eftermiddagshetta.
Det är ganska tomt och tyst längs vägarna. Därför blir både bilkaravanen och vår lilla karavan lyckliga när det äntligen händer något. Det visar sig senare att vi alla var på väg till samma bar. Alla lika törstiga. Men de bilburna drack nog mer. Åtminstone lät de betydligt mer. Spanjorer kan göra det enklaste firande till en storslagen fest.
Och på varje bar jobbar ett strävsamt par. Klädda i tidstypisk stil.
Sådant här blir man sugen på när man vandrar. Lufttorkad biff och getost. Eller på spanska: Cecina de León och Queso de cabra.
När man vandrar långsamt hinner man fundera en hel del. T.ex. undra om det spanska gräset någonsin är grönt.
Det är faktiskt ganska långt till Algarve från Fredhäll. Det gäller att lära sig att uppskatta de långa raka röda grusvägarna som skär genom det vackert enformiga landskapet.
Vi har blivit modigare med åren. Det är nästan så att vi oberörda spatserar vägen fram mellan de välvässade kreaturen. Men bara nästan.