En vandring mot solen
Det hotande åskvädret dundrade förbi redan under natten och lämnade landskapet insvept i en fuktig morgondimma. Vi traskar ner bland molnen som snart skingras och träffar strävsamma bönder, samt något mindre strävsamma män som gör sitt bästa för att bybaren ska överleva pandemin. Dagen som bara borde gått neråt visar sig innehålla ett antal vattendrag som skurit fåror i landskapet och det blir trötta ben som anländer slutmålet Retournac.
» Mer om etappen
Visst är det vackert i den franska naturen, men får vi chansen så tar vi gärna omvägen genom de byar vi passerar. Man blir sällan besviken. Dagen går annars till högt belägna kyrkor och allehanda utsikter. Och slutligen upp för den sista dryga backen till Charmilles chambre d’hotes där vi med blandad framgång konverserar värdparet genom hela sjurättersmiddagen.
» Mer om etappen
Dags att bege sig in i Centralmassivet på riktigt. Lätt försenade, med oplanerat lätt packning, men lättade då lappen innehåller telefonnumret till den busschaufför som har väskan med pass, pengar och mobil. Det blir en skärmfri dag för en av oss på den rejält backiga turen upp i bergen.
» Mer om etappen
De horder av pilgrimer som startar sin vandring mot Santiago de Compostela vet nog inte om vilken vy de missar när de aldrig får nå Le Puy från norr. Det var en häftig avslutning på en ganska tuff dag genom ett vulkaniskt och rejält kuperat Auvergne.
Dagens oplanerat korta etapp går uppströms längs en ungdomlig Loire. Vi startar längs GR men inser snart att vi inte är några riktiga vandrare. Det mer än grova gruset som erbjuds som underlag var inget för oss och vi skiftar om till en stillsam promenad vid floden. Några riktiga fransmän är vi inte heller eftersom vi missade den obligatoriska bordsbokningen till söndagslunchen och anlände utsvultna till Vorey.
» Mer om etappen
Vi lämnar Languedoc bakom oss följer de urgamla och vältrampade stigarna nerför sluttningarna in i Midi-pyrenées.
En världarvsskyddad etapp över Aubracs vidder. På vintern ett paradis för skidåkare men på sommaren en stekhet och underbart vacker högplatå tätt frekventerad av pilgrimer med snäckprydda ryggsäckar.
Den korta etappen från Montverdun till Montbrison passerar allt från vilande vulkaner, vaktande hundar till växande vinrankor.
När morgondimman lättar vid Loire blir allt bara fantastiskt vackert. Dagen går förbi klosterkyrkor, en helfransk lunch och genom en och annan gräshoppsvärm fram till den märkligaste middagsservering vi hittills stött på.
I stekande sol och mullrande åska tar vi oss de ganska dryga tre milen genom kohagar, förbi grodpölar och murmeldjurhålor fram till den ryska hästhopperskan som helt förträngt att hon väntade gäster.