Tyskland etapp 16

Schwarmstedt – Mariensee

4 juli 2021, 24,1 km

<– Previous stage —— Next stage –>

Det blir till att äta i flykten när åskovädren tornar upp sig i slutet av en dag fylld av stau, storkar och strålande sol.

Att små barn kommer med storken vet alla. Men storkbarnens livsöden är något mindre kända. Vi börjar dagen utanför Tepe’s Gasthof där ”Storchenvater” Marcus Müller med närgången webbkamera och ett eget storktv-hus förmedlar livet i ett storkbo. Nyfiken? Titta här eller checka in på rum 6 eller 7.
Inte för den kräsmagade, men denna brutalt slemmiga matjes med intakt stjärtfena och alla tillbehör är en urtysk start på en halvdagsvandring.
Det kändes som ett måste att få svalka sig med den lokala stork-ölen, men närmare än så här kom vi inte. Vi vet fortfarande inte vad ”bissiger” betyder och där och då ville vi heller inte veta.
En helt värdelös bild som ändå förmedlar lite av Tyskland. Är det ett gammalt nedlagt postkontor i klassiskt grå betong? Eller bor där bara en av alla tyska män som går igång på gamla tåg, betong och postrekvisita? För inte är det väl en post-nazistisk installation?
Vi hamnar allt som oftast i tidsnöd. Denna dag inget undantag. Dessutom är vi notoriskt dåliga på att ladda med extra energi. Lycka då att det idylliska bondgårdscafét Hasenhof var öppet. Idyllen hann vi inte njuta, men bakverken som förtärdes i flykten höjde blodsockret precis lagom mycket inför det annalkande ovädret.
Det sägs att en bild inte ljuger. Här är det inte helt sant. Visst var det en vacker vy, men de åskknallar och den kakafoni av utryckande brandbilar som hörs i fjärran får oss att skynda mot bebyggda trakter.
Slutet gott. Allting gott. Trots oväder så hinner vi fram till dagens coronaanpassade höjdpunkt innan de stängde. Istället för hotellrestaurang blir det burgare och pommes frites av yppersta kvalitet.