Trittenheim – Trier

En timme tidigare hälsades vi ”Willkommen nächsten Jahr” av den frejdiga caféägaren. Igår tog nämligen den tyska sommaren slut. Hungrande stapplade vi vidare. Så lycklig man då blir när det dyker upp ett oväntat trädgårdcafé. Att det enda som finns på menyn är tysk pizza gör ingenting. Vi firar med ett glas Riesling, vilket dövar sinnena lagom för att orka den inte så natursköna vandringen genom Triers förorter fram till det tyska slutmålet Porta Nigra.

» Mer om etappen

Bernkastel-Kues – Trittenheim

Det är bråda tider bland vinstockarna. Druvorna firar visst inte återföreningsdagen – trots att hela Tyskland är stängt så måste bären plockas. Ingen lätt uppgift i de galet branta och leriga sluttningarna. Vi halkar runt någonstans däremellan och undrar hur de lyckas tömma de vertikala fälten på druvor. Dagens weindring slutar i solnedgång över Trittenheim i en av Mosels krokar.

» Mer om etappen

Bullay – Bernkastel-Kues

Att bli knäppt av samma kamerafinger som Andy Warhol är en ”Jag mötte Lassie”-upplevelse det inte går att säga nej till. Innan morgondimman lättat var det uppställning i trädgården och sedan bar det rätt upp bland molnen. Utsikten klarnar så småningom, men doften av jästa druvor förföljer oss över vinfälten. Till lunch är det befriande med fotogendoft på Mont Royals lilla flygplatsrestaurang. Vi når Bernkastel i skymningen och där har stans frivilligbrandkår ställt till med kalas. Ingen rast, ingen ro.

» Mer om etappen

Klotten – Bullay

Fyra dagars vandring bland plockmogna Riesling-druvor ska ta oss till vår tyska slutdestination i Trier. Det blir en lätt vinmarinerad dag längs den slingriga floden och en del krävande höjdmeter för att slippa långa tärande längdkilometer. Skönt att den enligt ryktet lätt försupna kaptenen för var nykter nog att ta oss sista genvägen över floden. Och tack till vår värd Wolfgang som hade en härlig middag puttrande på spisen.

» Mer om etappen

Mendig – Klotten

Dags att säga auf wiedersehen till vulkanerna och tchüss till Moseldalen. Det är ett underbart oktoberväder, men tyvärr har klimatförändringarna har ritat om vår karta rejält. Vandringsleden övergår stundtals i djurstig och vi letar oss fram genom törnesnår, längs nyeroderade raviner och skogar som stormarna spelat plockepinn med.

» Mer om etappen

Óbidos – Peniche

Varför krångla till det i onödan. Vi studsar ner till nakenstranden och följer praian hela vägen till Peniche. Månens dragningskraft öppnar en perfekt genväg över havsbotten och livvakterna har fullt sjå att justera varningsflaggorna när vågor och surfare drar sig allt längre ut. Dagsverket firar vi med caiprinha och ännu mera bläckfisk.

» Mer om etappen

Boavista – Óbidos

Idag blir det femstjärnig vandring med det dånande havet i ena örat och sjungande blivande Ronaldos i det andra. Den grillade bläckfisken beställer man med eller utan bläck och sardinerna nästan sprattlade på tallriken. Hade det inte varit för det där lilla flodinloppet som bara några meter brett tvingar oss till 10 km omväg, några kapsejsade träd och den elakt stickiga undervegetationen så hade det varit perfekt. Vi fick i vilket fall bo kungligt. Och så fick vi träffa lagunens flamingos.

» Mer om etappen

Nazaré – Boavista

Jättevågorna och surfarna i Nazaré har tagit sommarlov. Det är bara stans fiskare som aldrig får ledigt. Är som att gå på konstvandring att passera allt som ska torkas.
Folk strömmar till beachen med bollar och parasoller medan vi en smula avundsjuka tar boardwalken söderut med våra ryggsäckar. Men beachfolket missar å andra sidan både dinospår, flockar av skärmflygare och en del galna vyer. Så det så!

» Mer om etappen

Porto de Mós – Nazaré

Det blir en tuff dag som börjar rätt uppför ett berg och slutar med ett antal kilometer pulsande på sandvägar. Det gäller att fylla på depåerna när tillfälle bjuds. Och tillfällen är det gott om. I byarna hänger hela fruktdisken och dinglar. Vi vågar inte palla, men våra längtande blickar uppfattas av en vänlig man med en hink härligt söta plommon. Obrigado! Efter en lång dag når vi till slut surfstaden med världens största vågor, lagom för att se solen gå ner över ett blankt hav.

» Mer om etappen

Fátima – Porto de Mós

Påven kommer inte förrän nästa vecka, men vi har fått tillskott från ovan. Det är två fräscha vandrare som ska sällskapa oss de sista etapperna ner mot havet. Dagen börjar i den kristna motsvarigheten till Mecka där jungfru Maria inte för så länge sedan uppenbarade sig och berättade tre hemlisar för några barn. Nu är hela stan späckad med souvenirshoppar. Vem kan stå emot en självlysande madonna? Inte vi i vilket fall. Turen går via påvens nybyggda helikopterplatta, förbi en underbar lunchrestaurang och slutar i en svalkande pool.

» Mer om etappen