En vandring mot solen
Dagen börjar med munkarnas förmaningar på klostertrappan och en vända in i domen innan vi rivstartar vandringen med 400 höjdmeter rakt upp för berget. Där väntar milsvida utsikter, nyfikna kor, en magnitisör, en utmärkt lunch och en nerfallen elledning som vi vigt skuttar över.
Ännu en varm och vacker dag uppe på högplatån. Vi växeldrar med andra vandrare mellan vattenhål och skugga och det blir många igenkännande leenden på vägen mot den ensligt belägna klosterbyn Conques. En medeltidsby dit fler anländer till fots än med bil.
De stränga nunnorna övervakade klosterfrukosten noga. Inga extravaganser där inte och vi blev tvungna att stödprovianterna på marknaden. Det blev en dryg etapp som innehöll nära 900 höjdmeter, gamla lavafält, vackra byar och en bedårande swimmingpool. Men icke. Vi fick spola huvudet under en kran och sedan skynda till kvällens middag. Högt uppe på berget.
Med en lätt obehaglig tydlighet visar Saint Jacques vägen ut på vidderna. Det blir en hälsoanpassad kort etapp som slutar på ett fromagerie där den nyförlösta chèvren sällskapas av en delikat hömarmelad.
Ännu en varm och kuperad dag i de gröna linsernas land. Vi möter en idisslande get, går 500 höjdmeter ner för att svalka oss i en flod och går sedan lika många meter upp på andra sidan för att plötsligt hamna på Frankrikes simplaste café.
Katedralen i Le Puy är startpunkten för horder av pilgrimsvandrare. Här kan man förse sig med snäckskal och vandringsstav vilka är obligatorisk rekvisita tillsammans med en stämpelbok som ska fyllas på vägen. Men just denna dag är fokus på ett helt annat håll. Vi anpassar oss till klädkoden och drar på polka-dot-tröja respektive Tour de France-keps på denna etapp som börjar med 20 km nästan konstant uppförsbacke och slutar med en underbar table d’hôte.
Nu vet vi hur lederna ser ut öster om Ruhrområdet. Efter att ha krånglat oss fram några dagar genom hyggen och småtrista städer börjar landskap och byar äntligen få lite charm igen. Det här ska nog ordna till sig!
Dagens långa tur längs panoramaleden Sauerland Höhenflug får stå okommenterad. Är bäst så.
Det börjar vackert längs Sorpesees campingplatser och diverse vattenaktiviteter. Vi lämnar sjön och äntligen får vi ”normala” vandringsleder intill blomstrande diken och kohagar. Lyckan blir kort. När leden går in i skogen finns icke stigen mer. Vi följer istället skogsmaskinernas hjulspår alltmedan kalhyggen varvas med enorma flisfält. Dagen avslutas med några snabba km på sköna grusvägar ner till Plettenberg. Där vi bor på ett litet hotell kombinerat med biograf. Blir otroligt sugna på kvällens Top Gun dubbad på tyska, men backar ur.
Tyskland är inte alltid underbart. Dagens tur genom Ruhrs Wanderparadies gick mellan två sjöar, läs dammar, som irriterande nog nåddes via dryga uppförsbackar. Vägen gick vi längs asfalterade elcykelleder, över fula kalhyggen och genom enstaka skyfall. När det väl var dags för lunch var det proklamerat Ruhetag i byn. Ett tyskt oskick och butiksägarna låg alla hemma på sofflocket. Vi lyckades få en ljummen korv, men sedan vände lyckan med en bit champagnetårta och dagen avslutades i dur med en stund i relaxavdelningen.