En vandring mot solen
Först passeras en odling av okänd gröda, sedan dyker Ginsengland upp ur intet. Vi hälsar på en frustande åsna och handlar helande salvor. Vandrar sedan förbi idylliska byar, runt gigantiska vägblockerande industribyggnader samt passerar en flock vattensvin innan vi kommer till storkparadiset Schwarmstedt.
Lyckligtvis fick vi varsitt grönt kort och kunde svalka oss i det corona-reglerade badet halvvägs längs Freudenthalweg.
Vi säger tschüss till det stillsamma livet i Haverbeck och spatserar i omväxlande väder söderut över heden och genom de insektsrika skogarna ner till Soltau.
Plötsligt stod vi bara där. Omgivna av ett hav av korn. Med viss möda tog vi oss ur kartans vita fläckar och vandrade mot och över Lüneburgs ljungbeklädda hed.
”Ein, zwei, drei. Clima action now.” och plötsligt låg alla livlösa runt våra fötter. Det blev den oväntade starten på dagens tur förbi kalkberg, saltmuseum och hästgårdar fram till Rüter’s hotell och ett parti kegel.
På platta cykelvägar traskar vi kanalnära förbi en imponerande pråmhiss fram till kroglivet vid Lüneburgs gamla kran.
Fnissiga efter att restaurangägaren i hast begett sig iväg efter sina två bortsprungna grisar fortsätter vi söderut mellan regnskurarna längs saltvägen vid Elbe-Lübeck-kanalen.
Längs behagliga skogsvägar och badbara sjöar genom spåren av nattens brutala storm.
Från öst till väst via en obevakad gränsövergång.
Betong, en handskriven lunchmeny och en levande landsbygd.