Lieberhausen – Dieringhausen

Nu vet vi hur lederna ser ut öster om Ruhrområdet. Efter att ha krånglat oss fram några dagar genom hyggen och småtrista städer börjar landskap och byar äntligen få lite charm igen. Det här ska nog ordna till sig!

Sorpesee – Plettenberg

Det börjar vackert längs Sorpesees campingplatser och diverse vattenaktiviteter. Vi lämnar sjön och äntligen får vi ”normala” vandringsleder intill blomstrande diken och kohagar. Lyckan blir kort. När leden går in i skogen finns icke stigen mer. Vi följer istället skogsmaskinernas hjulspår alltmedan kalhyggen varvas med enorma flisfält. Dagen avslutas med några snabba km på sköna grusvägar ner till Plettenberg. Där vi bor på ett litet hotell kombinerat med biograf. Blir otroligt sugna på kvällens Top Gun dubbad på tyska, men backar ur.

Möhnesee – Sorpesee

Tyskland är inte alltid underbart. Dagens tur genom Ruhrs Wanderparadies gick mellan två sjöar, läs dammar, som irriterande nog nåddes via dryga uppförsbackar. Vägen gick vi längs asfalterade elcykelleder, över fula kalhyggen och genom enstaka skyfall. När det väl var dags för lunch var det proklamerat Ruhetag i byn. Ett tyskt oskick och butiksägarna låg alla hemma på sofflocket. Vi lyckades få en ljummen korv, men sedan vände lyckan med en bit champagnetårta och dagen avslutades i dur med en stund i relaxavdelningen.

Bettinghausen – Möhnesee

Äntligen fick vi ett umpa-umpa-party! På ”Brygghus löken” där det serveras dunkel – och vi som just haft lång lunchpaus… äsch, men det blev bara en. Dessförinnan passerade vi ännu en blomstrande kurpark, med en jättefin men svårförståelig bi-mat-automat. Vi landar vid Möhnesee där det råkar vara bröllopsfest. Smyger till rummet i våra sunkiga vandringskläder och drar upp klänning och skjorta ur ryggsäckarna. Redo för middag.

Langenberg – Bettinghausen

Vi trillar in på pilgrimsvägen igen och den tar oss genom kurpark och matfestival i Lippstadt innan vi hamnar i ett (o?)naturligt kaos. En 10-minutersstorm har gjort plockepinn av träd och förflyttat hustak och storkbon. Uttrarna protesterar. Nu är pingst vilket firas med umpa-umpa och modernare basgångar. Tyvärr är vi inte bjudna utan får njuta våra pilgrimsöl bland schnitzlar och jämnåriga med musiken som kuliss.