En vandring mot solen
Vägen är snitslad med lockande skyltar. Det har sina fördelar att vandra vältrampade stigar. Till och med en food truck och ett popup-bageri dyker upp ute i obygden. Men framför allt så uppenbarar sig en swimmingpool strax före målgång. Passande att komma fram någorlunda fräsch eftersom natten ska tillbringas i tempelriddarnas borg.
Dagen börjar med munkarnas förmaningar på klostertrappan och en vända in i domen innan vi rivstartar vandringen med 400 höjdmeter rakt upp för berget. Där väntar milsvida utsikter, nyfikna kor, en magnitisör, en utmärkt lunch och en nerfallen elledning som vi vigt skuttar över.
Ännu en varm och vacker dag uppe på högplatån. Vi växeldrar med andra vandrare mellan vattenhål och skugga och det blir många igenkännande leenden på vägen mot den ensligt belägna klosterbyn Conques. En medeltidsby dit fler anländer till fots än med bil.
De stränga nunnorna övervakade klosterfrukosten noga. Inga extravaganser där inte och vi blev tvungna att stödprovianterna på marknaden. Det blev en dryg etapp som innehöll nära 900 höjdmeter, gamla lavafält, vackra byar och en bedårande swimmingpool. Men icke. Vi fick spola huvudet under en kran och sedan skynda till kvällens middag. Högt uppe på berget.
Vi lämnar Languedoc bakom oss följer de urgamla och vältrampade stigarna nerför sluttningarna in i Midi-pyrenées.