Här bor bara de som blivit kvar. Och knappt de. Under dagen passerar vi byar med hus som borde gått i arv men istället står och förfaller i det tysta. Gårdarna patrulleras inte ens av ilskna vakthundar och man hör fågelkvittret. De människor man ser hittar man som vanligt på barerna och visst är det billigt att umgås. Ett glas vin – en euro. Ju enklare ställe, desto mer fylls glaset. Gärna till randen.
En vandring mot solen
